Jordstjärnor börjar dyka upp

Äntligen börjar det dyka upp lite jordstjärnor. Dessa spännande svampar indikerar ofta intressanta miljöer med andra ovanliga svampar, växter och insekter. Hösten är höjdpunkten för dessa buksvampar=gasteromyceter som är bestämbara under en stor del av säsongen. De utvecklar sina sporer inuti fruktkroppen och sedan släpps sporerna ut när de är mogna, hos jordstjärnor oftast genom ett litet hål högst uppe på rökbollen.

Kragjordstjärna Geastrum michelianum i hästbetad hage söder om Aledal, Glömminge socken. Namnet är välfunnet.
Geastrum pseudostriatum (svenskt namn saknas), grusig parkering vid Röhälla badplats, Glömminge sn. Rökbollen är full med små gryn. Den liknar dvärgjordstjärna Geastrum schmidelii men den har en slät rökboll där ytan lite liknar kortklippt sammetstyg.

Andra svampar på hösten är en del murklor som tillhör sporsäckssvampar=ascomycter. De utvecklar sina sporer i små säckar=ascus.

Biskopsmössa Gyromitra infula på upplagda björkstockar vid Haga park, Vickleby socken. OBS! Ingen matsvamp men ganska snygg.

Även jordtungor av olika slag tillhör ascomyceter. De är lite knepiga och kräver mikroskopering för artbestämning.

Slemjordtunga Geoglossum glutinosum i betad, frisk gräsmark nära havet, Röhälla badplats, Glömminge socken.

Fingersvampar finns i många olika färger och former. De är också knepiga ofta att bestämma och många är ovanliga.

Rosafärgad fingersvamp som är under utredning av arttillhörighet, Källheden, hästbetad ljunghed, Glömminge socken.

Vaxskivlingar av olika slag hör hemma i naturbetesmarker och ofta är de grant färgade.

Toppvaxskivling Hygrocybe conica Källheden, hästbetad ljunghed, Glömminge socken.

Taggsvampar är också spännande och del är mer eller mindre ovanliga.

Motaggsvamp Sarcodon squamosus bildar mykorrhiza med tall och är rödlistad NT (hänsynskrävande). Den behöver ljusöppna, varma och torra tallskogsmiljöer och visar att lokalen haft kontinuitet med tallskog under lång tid. Källheden, gles tallskog på sand, Glömminge socken.

En del insektslarver efterlämnar tydliga spår när de näringssöker. Ett exempel är aspdvärgmal Stigmella assimilella vars larver bildar minor när de gnager på asplöven. På hösten när asplöven trillar ner ser man resultatet i form av gröna partier på de annars gula eller röda löven. Där larven gnagt hindras klorofyllet från att brytas ner och bladet förblir därför delvis grönt.

Aspblad med spår av aspdvärgmal i form av gröna partier på löven.