Stjälkröksvampar i långa banor

Öland är ett eldorado om man gillar stjälkröksvampar. På ön är samtliga av Sveriges idag sex kända arter funna. Stjälkröksvampar är ovanliga och samtliga är rödlistade. Här kommer en kavalkad. De är vintersvampar och är som bäst i november-mars.

 

 

Tulostoma kotlabae-2

Grå stjälkröksvamp Tulostoma kotlabae är en av de mer ovanliga. Utdragen mynningspip, gråvit rökboll utan färg runt pormynningen och nästan vit stjälk. Växer i kalkrik sand i gamla sandtag och på stränder.

 

 

Tulostoma squamosum-5

Fjällig stjälkröksvamp Tulostoma cf. squamosum är en art som ännu ej är beskriven. Det är en ganska stor stjälkröksvamp med rödbrun färg och en fjällig stjälk (tittade på svamparna till vänster i bild). Växer i karst, på kalkrika torrängar och i kalkrik sand.

 

 

Vit stjälröksvamp-4

Vit stjälkröksvamp Tulostoma niveum är den minsta och mest svårfunna. Rökbollen liknar en lökkupol (tänk på Vasilijkatedralen i Moskva). Rökbollen är jämnt vit liksom stjälken. Den växer på mosskuddar i karster och sällsynt på stenmurar.

 

 

Tulostoma fimbriatum-1-2

Fransig stjälkröksvamp Tulostoma fimbriatum är en av de lättare att känna igen. Det är den enda av de svenska arterna som inte har ett utdraget mynningsparti. Hos denna svamp är öppningen i stället platt och hålet ganska stort och fransat i kanten. Svampen är stor och ser klumpig ut. Den växer i sand men den behöver inte vara extremt kalkrik.

 

 

Tulostoma brumale-1-5

Stjälkröksvamp Tulostoma brumale är den vanligaste i släktet på Öland. Den växer på mosskuddar i karster, i sandtag, vägkanter och på stränder. Stjälken är ljust träfärgad och området runt pormynningen är rödbrunt.

 

 

Tulostoma melanocyklum-1-2

Mörk stjälkröksvamp Tulostoma melanocyclum är ovanlig och växer sparsamt främst längs östra Ancylusvallen, alltid på kalkrik sand. Lägg märke till det mörka partiet runt pormynningen och den mörka stjälken.